Resan mot den lyckliga staden

Vi har insett vikten av vår resa när vi nu är på väg mot nästa hållplats. Så låt oss ta en tillbakablick. Hur var det allt började och vad har egentligen hänt på vägen?

”Jag ska bara ut och resa lite först”

Det är 1976 och Ulf befann sig på uppropet på KTH. Han skulle bli väg- och vatteningenjör. Som sin far. Han hade en olustig känsla i magen. Är detta verkligen vad jag ska göra? Han valde, där och då, att tänka…. OM jag bara skulle ta och resa lite innan jag börjar på KTH… och bad att få återkomma till skolan om ett år.

Sagt och gjort, ryggsäcken packades och Ulf ger sig av på livets resa. Han liftar sig genom Europa och tar sig mellan Frankrike, Grekland, Libanon, Israel och Syrien. Ulf och hans resesällskap arbetar och bor på olika platser genom sin resa. Hos vinodlare i Frankrike, skomakare i Grekland, kloster i Libanon, kibbutz i Israel och hemma hos olika familjer i Syrien. Det blir primärt lantarbete och Ulf plockar bland annat vindruvor, oliver, apelsiner och bananer.

Ulf har varit ute och rest i 6 månader när ett resande teatersällskap får syn på liftaren och stannar för att hjälpa till. De är på väg för att spela sin dockteaterföreställning på en skola och Ulf hakar på. Innan han vet ordet av är han med i dockteaterföreställningen. Känslan i Ulf när han sprang ut från föreställningen med alla franska skolbarn i deras uniformer, och dockan i högsta hugg, gjorde honom lycklig. OM jag skulle ta och jobba med teater istället kanske?

Han har fått upp ögonen för barnteater. Tidigare i livet har han spelat amatörteater och arbetat med barn via skolan och scouterna. Kanske kan en slå ihop dessa 2 passioner och ägna sig åt barnteater? Som av en händelse dyker ett flygblad upp från Ole Brekke. Det blir mim och komedi på Södermalm istället för ingenjörsutbildning på KTH.

Paris och teater

Året är 1984 och Ulf står med sin första dotter i famnen. Han har fortsatt på teaterspåret och hans dotter blir snabbt del av hans olika upptåg. Bara 6 månader gammal är hon redan akrobat. Han kastade henne ledigt i små piruetter i luften och tanterna kippar efter andan.

Den lilla familjen reser till Paris och Ulf fortsätter sin teaterutbildning hos Jaques Lecoq och Gaulier. Brittis är mammaledig och säljer smycken på gatan medan Julia leker vid fontänen.

När de kommer hem igen startar de en barnteaterskola. Gyllene Drakens barnteaterskola startas och drivs av Ulf på Värmdö på uppdrag av studieförbundet Vuxenskolan. Lokala konstnärer sluter an och skapar rekvisita och dekor. Lokala musiker och musikskolan medverkar i produktionerna. Julia växer upp i teaterkulisserna och hennes syskon föds i samband med en premiär. Linnéa till Mio Min Mio och Viktor till I Nidhuggstid. Teaterleken med Julia fortsätter och Ulf slås av tanken… OM jag kanske skulle ta och göra en barnteaterföreställning med denna där?

Så när Julia var 4 år gammal får hon sitt första gage när Clownerna Zilloman och Fiffi gjorde sin första föreställning en midsommar i Sörmland. Vi lekte oss fram. Det åktes moppesopkvastar, jonglerades med apelsiner, Fiffi trollades till både en apa och en banan och det dansades till dragspel. Parallellt med barnteaterskolan utvecklas Clownen Zilloman & Companies värld. Där tas familjeföreställningar fram som turnerar över Sverige i Folkparkerna. Ulf fortsätter också studera teater, på Calle Flygare, Teaterhögskolan och han läser också Teatervetenskap.

Vi tar kultur in i marknadsföring

Julia har tagit studenten och året är nu 2003. Under hennes uppväxt har de fortsatt spela teater. Ulf sögs också upp i olika IT projekt och de har båda varit inne en sväng i eventmarknadsföring och frågan ställs… OM vi skulle ta och starta ett bolag som lyfter kultur in i Marknadsföring. Vad skulle hända då? Vi upplevde att det fanns en stor lucka här, att människor inte fick uppleva kvalitativa saker om man inte höll sig på kultursidan. Så fort man tog klivet in i marknadsföring och mer kommersiella arenor blev det påklistrat och oäkta. Kanske kan vi ha något här?

Så fick det bli. Vi startade ZILLOMAN.

Vi var nu 3 barn i familjen och alla jobbade i bolaget. Liksom barnens vänner och bekanta. ZILLOMAN var många ungdomar på Värmdös första jobb. McDonald’s var vår största kund och vi hjälpte dem med familjemarknadsföring. Vår kalasservice tog också mycket av vår tid. Vi utvecklade karaktärer och shower på löpande band för att tillmötesgå alla barns högsta önskningar. Det gjordes ca 300 kalas på ett år och givet att det finns ett begränsat antal kalashelger så förstår ni kanske hur en lördag kunde se ut. Moa, som var en av barnens vänner och ZILLOMANs första heltidsanställda utanför familjen, kunde en lördag bocka av 5 kalasbesök. Eftersom alla kalas i regel hålls mellan kl 12-16 så var det snabba puckar och ombyte i bilen mellan dagens olika karaktärer som gällde.

Karaktärerna som numera togs fram på ZILLOMAN blir alltmer magiska och jakten på nya trick tar fart. Vi reser till Pegani i Danmark och trolleributiker i London för att utöka möjligheterna att skapa minnesvärda barnteaterföreställningar. Vi inkorporerade familjesemestrar med strategiplanering och på Kajen i Banyul’s sur Mer och vingården Chateau Jau har många företagstankar tänkts. Kanske har familjens ”medelhavska temperament” dragit oss just hit? Eftersom Banyuls ligger nära spanska gränsen började vi även handla trolleritrick från en fantastisk dam i Barcelona. Butiken El Rey De La Màgia besöktes varje gång och familjen Andersson konkar hem färgblandarrör, tärningstrick, omvandlingslådor och flertalet korttrick från den gulliga damen i butiken.

En annan destination som blev viktig för bolaget var USA. Bland annat fick Ulf genom ett av bolagets uppdrag åka på konferens till Disneyland. Där de fick lära sig mer om service och improvisation. I Las Vegas fick vi ta del av flera stora shower med Cirque de Soleil som gör clowning och cirkus på ett modernt sätt. I New York träffade vi Silly Billy som jobbade med psykologi och barntrolleri.

Resandet var alltid en källa till inspiration och vi har ständigt letat möjligheter att ta del av så mycket cirkus, shower och teater som möjligt. I fina salonger och på gatan. Vi ansåg inte att det fanns någon fulkultur. Vi upplevde att vi fick mycket inspiration även från kommersiella sammanhang och marketing-upplevelser. Under dessa år kändes det som att vi hittade kulturupplevelser överallt när vi reste utanför Sverige. Vi tog också del av många konstnärers arbete. Installationer, utställningar och muséer. Vi fascinerades även av den service vi fick uppleva överallt och såg att det även här fanns möjligheter att utveckla serviceupplevelser i Sverige. Jag skulle säga att devisen flott i sin enkelhet bottnar mycket i dessa års erfarenheter.

Resan tar fart, på riktigt

Åren gick och en aktivering som handlade om att dela ut äpplen i Västermalms Gallerian resulterade i snabba kliv för bolaget in i Retail. Det fina med Retail har varit att platsen är öppen för alla. Människorna hade förflyttat sig från folkparkerna och handelsplatsen blev den nya mötesplatsen. Vi insåg att vi med upplevelser kunde hjälpa företag att bygga relation med sina målgrupper. Genom att skapa värde för målgruppen, var vi till nytta för varumärkena. Vi fyllde på verktygslådan med nya hantverk och byggde på med fler upplevelsemöjligheter.

Vi blev mer proffsiga i vårt företagande. ZILLOMAN växte så vi kunde göra detsamma och alla utvecklas med bolaget. Tack vare Företagsakademin bland annat fick många kompletterande utbildning undertiden. Vi flyttar ut bolaget ur radhuset och in till vår första riktiga företagslokal på Hammarby kaj 50A, året var 2008.

Upplevelsekoncept och kulturkommunikation stod på agendan och vi blev specialiserade på att skapa rätt innehåll, för rätt kund, till rätt kampanj. Med lokal förankring och äkthet i fokus. Turnerande eventkoncept va inget för oss. Detta kryddades alltmer med sociala medier i och med att Instagram och Facebooks kom in i allas liv. Att låta de fysiska upplevelserna spridas digitalt.

Vi börjar inse att hållbarhet är viktigt att lyfta och prata mer om företagsmässigt. Talk the walk. Vi gjorde redan en hel del, men behövde börja prata om det. Vi kunde dessutom göra mer och tog hjälp av våra medarbetare för att ta reda på vilka väsentlighetsområden vi skulle satsa på, först. Hållbarhet är numera en central fråga i bolaget, både i vårt interna arbete och i arbetet vi gör med våra kunder.

Vi fick en naturlig plats i strategiska diskussioner om kommande marknadsinsatser och årsavtalen började bli enkla att sälja in. Plötsligt hade alla förstått vad vi sagt i många år och bolaget ökade i omsättning. Äntligen är det vår tur! Nu har resan tagit fart på riktigt.

Dags att bygga om

Under vår kick off 2020 presenteras det faktum att resan nu tagit fart ordentligt och säljprognoserna för 2020 ser fantastiska ut. I samma stund börjar dem ringa, en efter en. Kunderna. Vi behöver ställa in. Vi behöver flytta fram. Vi måste tänka om. Vi behöver dra oss ur. Dag 2 på Kick offen fick en annan agenda.

Det blir tvärnit. Corona stod för dörren och frågan ställs. OM vi skulle ta och bygga om hela bolaget från grunden? Vad vill vi då inte tappa bort? Vi gräver ner oss i vårt eget varumärke. Stannar upp och reflekterar. Pratar med våra medarbetare. Vi ställde inte om. Vi byggde om.

Önskan att fortsatt sprida glädje bland människor fanns. Och behovet av någon som oss var större än någonsin. Men hur sprider man glädje i en tid av sorg? Vi hittade många svar på den frågan. Vi kan fortfarande bygga relation med våra kunders målgrupper. Med lite längre avstånd, lite fler säkerhetsåtgärder och lite mer digitala verktyg. Kunderna hade fortfarande kommunikationsbehov och vi hade resurser. Nu måste vi bara få kunderna att förstå det och börja prata igen! Eller kanske ska vi hitta nya kunder?

LG sa det så enkelt, ni är det sociala kittet i samhället.

Plötsligt får vi själva syn på vår resa. Att ta en sväng från kultur, genom marknadsföring och in i… stadsdelsutveckling. Det känns så självklart och unikt att det inte går att tacka nej till! Vi har ju följt människor hela tiden. Spridit glädje. Hela tiden. Vi är fortfarande clowner i jakt på att få människor att skratta och känna lycka. Från folkparkerna, in i handelsplatser och varumärken och ut i städernas mellanrum. Vi är där människor är.

Det bottnar också fint i vårt eget hållbarhetsarbete där hållbara städer och samhällen blivit en del av våra väsentlighetsområden.

Så… Låt oss resa tillsammans. Mot en värld med lyckligare människor.